Veckoreflektion - v. 6

Veckan började med en workshop och introduktion till vårat första assignment som vi arbeta med under onsdagen. Denna introduktion utformade sig i tre steg. Det första steget var att teckna av golvet på olika platser inom HDK. Eftersom byggnaden har sina år på nacken så var många av golven av olika sten- och marmor- material. De som inte var det hade ofta varianter av duokroma rutmönster. Jag försökte variera mig och aldrig teckna samma golv två gånger, även om mönstret varierade inom samma golvtyp (t.ex. i marmor).

När vi sedan fortsatte med steg två i workshopen, blev vi försedda med tolv stycken torkade bönor var. Vi skulle slå dem likt tärningar på de teckningar vi gjort av HDK:s golv. Vi skulle sedan förhålla oss till detta mönster som bönorna bildade, när vi använde våra tuschpennor och tecknade på bilderna. Resultatet efter detta steg var en kombination av kontroll och inte kontroll, då grunden för mönstret hade en slumpad grund, men att det ändå var jag som bestämde hur jag skulle förhålla mig till detta.

De sista instruktionerna vi fick till vår arbetsprocess var; att vi skulle gå till biblioteket och titta i slumpmässiga böcker, på den första sidan vi öppnade och ta med oss något därifrån som vi implementerade i bilden. Vi skulle också döpa bilden till bokens titel. Några produkter från denna workshop visas nedan.

(bilder kommer)

Det var meningen att tisdagen som följde skulle ägnas åt en introduktion till sokratiska samtal, men eftersom vår föreläsare var hemma med sjuka barn så fick vi klara oss på egen hand. Eftersom vi hade läst kurslitteratur som noggrant tog upp hur samtalet skulle utföras, så gick det bra att arbeta på egen hand. Vi fick uppgifter som vi skulle arbeta med gruppvis under förmiddagen, och på eftermiddagen hade vi vårt första sokratiska samtal. Samtalet hölls i en sammanslagen grupp som var dubbelt så stor som den vi arbetat i innan lunch. Jag valdes ut till samtalsledare och resten av gruppen var aktörer.

Jag upplevde att samtalet gick mycket bra och jag trivdes i rollen som samtalsledare. Ämnet för diskussionen var en bild helt öppen för tolkning, och gruppens samtal kring den sköttes avslappnat och civiliserat. Eftersom ingen av oss kände sig kvalificerad att bedöma om samtalet gått så pass bra som vi själva tyckte, är det svårt att komma med en egen utvärdering. Men som jag tidigare nämnt så upplevde jag att det hela gick bra och utan problem och jag kände mig tryck i positionen som samtalsledare.

Under onsdagen arbetade jag med assignment nummer två.

På torsdagen gjorde vi ett besök till Göteborgs Konstmuseum. Där vi fick ta del av den fantastiska konst som finns så lätt tillgänglig. Syftet var att samla inspiration och skapa något med ingången av att stanna kvar i mötet mellan oss och konstverket. Jag valde att stanna vid skulpturen som visas nedan.

Besöket lyckades verkligen inspirera mig, men tyvärr valde jag en dålig form för min gestaltning. Jag valde att själv göra en skulptur i lera (originalet av trä) och jag hade en vision att spraya den i silver. Detta tog förstås mycket längre tid än vad vi hade till vårt förfogande eftersom lera skulle torka i 24 timmar. Därför kunde jag tyvärr inte bidra med min skulptur under torsdagens reflektionstillfälle.

Mitt arbete med skulpturen började med att jag blev intresserad av förlagans förmåga att gömma form. När jag först såg på skulpturen insåg jag inte att den var av trä, eller att den hade element av diverse träkonstruktioner som t.ex. bordsben. Att dessa element kunde gömmas i den enhetliga formen gjorde mig inspirerad till att försöka efterlikna effekten. Så i min tolkning av fenomenet gjorde jag en enkel bas av lera som jag sedan pressade diverse köksbestick emot. Tanken var att resultatet skulle likna en ofrombar klump, men om man kollar närmare kan man se bestickens former träda fram. Färgvalet gjordes för att återanvända bestickens silverfärg i den enhetliga skulpturen.